Brännsår som inte läker: idomin på brännskada
Information om brännskador
Sårvätskan ändrar karaktär: grumlig, luktar illa Systemiska infektionstecken feber, nedsatt allmäntillstånd Vid tecken på infektion skall förbandet avlägsnas helt även det som har fastnat i såret och såret tvättas rent med tvål och vatten, varefter sedvanlig sårodling tas och antibiotikabehandling övervägs. Fortsätt sedan med täta såromläggningar och sårkontroller tills såret är rent igen. Sårinfektion kan leda till en fördjupning av den tidigare ytliga skadan, vilket i sin tur kan leda till behov av hudtransplantation för att täcka såren och ärrbildning. Ytliga dermala brännskador läker, under optimala förhållanden, inom cirka två veckor och lämnar oftast inga ärr. Dock kan pigmentrubbningar uppstå, framför allt hos patienter med pigmenterad hud. Klåda är vanligt under läkningstiden och kan kvarstå i veckor-månader även efter komplett läkning. Behandling av de läkta hudområdena med mjukgörande lotioner eller salvor lindrar klådan, men klådstillande läkemedel t ex klemastin eller hydroxizinhydroklorid kan behövas.
Ytlig brännskada
Vanligast är att göra en indelning med avseende på djup respektive med avseende på den yta som drabbas. Djupindelningen grundar sig på hudens anatomiska lager. En tidigare vanlig beskrivning var att dela in brännskador i första, andra och tredje gradens brännskada. Den indelningen används mer sällan, då man numera beskriver skadorna som överhudsskada ytlig delhudsskada, djup delhudsskada och fullhudsskada enligt nedan. Vid ytliga brännskador har skadan endast drabbat överhuden, men det sker en viss inflammationsreaktion i läderhuden som syns i form av svullnad, rodnad och ömhet. Solbränna brukar vanligen vara av detta slag. Nedan visas realistiska brännskadebilder, känsliga personer varnas! Delhudsbrännskada Värmeenergin har här varit så omfattande att den skadat delar av läderhuden. Vid de ytliga delhudsbrännskadorna har endast obetydliga delar av yttersta läderhuden skadats. Dessa karaktäriseras av en blåsbildning som ibland är ytterst påtaglig och ett läckage av inflammationsvätska till dessa blåsor.
Brännskador
Brännskador orsakas av att vävnad utsätts för en temperatur som är så hög att vävnaden skadas. Även annan energi än värmeenergi kan leda till samma typ av skada på vävnaden. Exempel på detta är köld respektive olika typer av kemikalier. För dig med färsk brännskada Vänd dig i första hand till , alternativt närmsta akutmottagning eller vårdcentral. Vid behov kan de remittera vidare till oss på brännskadecentrum för handläggning. Du kan också skriva en egen vårdbegäran. På finns information om vad du själv kan göra för din brännskada. Symtom Brännskador kan vara allt från rodnad och sveda i huden efter solning till allvarliga skador efter till exempel en brand. Om brännskadan är ytlig blir huden röd, svullen och öm. Om den är lite djupare kan det även bildas blåsor på huden. Om huden utsätts för eld eller mycket heta ämnen går brännskadan ännu djupare ner i huden. Huden blir då vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder.
Brännskada omläggning
Brännskador Brännskador En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men blir du svårt bränd behöver du få vård på sjukhus. Hur allvarlig skadan är beror bland annat på hur stor del av huden som har skadats, hur djup brännskadan är och var den sitter. Då ska du kontakta vården Kontakta genast en vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning om en eller flera av följande saker stämmer: Brännskadan sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet, på könsorgan, händer, fötter eller över stora leder, det vill säga axlar, armbågar, höfter eller knän. Skadan har orsakats av kemikalier eller elektricitet. Ett litet barn har fått en brännskada. Du har andats in brandrök. Det har bildats blåsor och brännskadan är större än den egna handen. Du har bränt huden så djupt att skadan är vit eller brunsvart, samtidigt som du har tappat känseln i hudområdet. Första hjälpen vid brännskada Förhindra att skadan blir värre: släck elden, om möjligt genom att kväva den.