Lagen om skuldebrev: innehavarskuldebrev
Skuldebrev privatpersoner
Lagen om skuldebrev m. Stockholm Förevarande arbete av f. Förutom SkbrL kommenteras vissa andra lagar, nämligen års gåvolag, års räntelag, års lagstiftning om generalklausul i 36 § avtalslagen som ersätter 8 § SkbrL samt i friare form års lagar om gälds betalning genom nedsättande av penningar i allmänt förvar och om dödande av förkommen handling. Bland ändringar i det kommenterade materialet efter märks — förutom räntelagen och den nya generalklausulen — vissa nyheter om konkursgäldenärs legitimation att företa rättshandling med bindande verkan för konkursboet, vilka inte endast påverkat konkurslagen 21 § utan även SkrbrL. Walins arbete utgör mycket mer än en traditionell lagkommentar. Utgångspunkten för framställningen är naturligtvis ifrågavarande lagar och deras förarbeten, men Walin uppmärksammar även doktrin och praxis till dags dato. Dessutom är boken fylld av Walins egna synpunkter. I det följande skall jag ge vissa smakprov på intressanta partier i Walins kommentar och på några punkter även komma med smärre invändningar eller kompletterande synpunkter.
Skuldebrev
Skuldebrev En skriftlig handling som innehåller en utfästelse att betala ett visst belopp i pengar. Regler för hur ett skuldebrev ska utfärdas och undertecknas finns i 1 § lagen om skuldebrev SkbrL. Om flera utfärdat skuldebrev utan förbehåll om delad ansvarighet är de solidariskt betalningsskyldiga. Om en av dem tvingas att betala får han regressrätt mot de andra. Skuldebrev kan delas upp i enkla skuldebrev , som är ställda till en specifik namngiven person "viss man" enligt 26 § SkbrL , och löpande skuldebrev enligt 11 § SkbrL. Namnet på de senare kommer från att de är avsedda att kunna löpa, dvs överlåtas fritt mellan personer. De löpande skuldebreven kan i sin tur delas upp i innehavarskuldebrev och orderskuldebrev ställda till "viss man eller order". Innehavaren av ett löpande skuldebrev ska förmodas äga rätt att kräva och uppbära betalning enligt 13 § SkbrL. Den som betalar ett löpande skuldebrev har rätt att få det återställt till sig enligt 21 § SkbrL.
Skuldebrev inom familjen
I de flesta kulturstater har man, som bekant, under det nittonde århundradet genomfört vad man plägar kalla en kodifikation av privaträtten. Man har, i ett slag eller i ett par omgångar, bragt till stånd en lagstiftning som omspänner den allmänna privaträttens samtliga fält, och som, på samma gång den ger särskilda regler för varje sådant fält, även upptager stadganden av högre dignitet, omfattande någon särskild underavdelning av rättssystemet och, i vissa fall, hela den allmänna privaträtten. I våra dagar är det knappast några andra kulturfolk än de nordiska och anglosachsiska som sakna dylika mer eller mindre fullständiga och systematiskt uppställda lagböcker från modern tid. Den särställning de nordiska folken härutinnan intaga är desto mera anmärkningsvärd, som dessa folk redan under medeltiden, men även i relativt sen tid, bragt till stånd lagar av omfattande karaktär vilka, ehuru numera till större delen föråldrade, dock ännu ej helt spelat ut sin roll i rättslivet.
Lagen om skuldebrev:
Lag (1936:82) angående införande av lagen om skuldebrev
Ändrad: SFS Kungl. Maj:ts proposition med förslag till aktiefondslag, m. Avtal om kortare tid vare utan verkan. Anmäler någon hos gäldenären, inom tiden för kupongs giltighet, att kupongen förstörts eller eljest förkommit, och gitter han göra sin rätt till kupongen sannolik, äge han, när samma tid gått till ända, utfå betalning, ändå att kupongen ej företes. Om enkla skuldebrev 26 § Enkelt skuldebrev är det som ställes till viss man. Att skuldebrev som är ställt till viss man och av gäldenären försetts med medgivande till inteckning gäller såsom löpande, är stadgat i 11 §. Rättsfall7 RH Ett moderbolag har övertagit sitt dotterbolags betalningsförpliktelser genom att ingå ett avtal med dotterbolagets avtalspart. Avtalet mellan dotterbolaget och dotterbolagets avtalspart innehöll en skiljeklausul. Hovrätten har funnit att dotterbolagets avtalspart, varken på avtalsrättslig grund eller med stöd av obligationsrättsliga principer, kunnat åberopa skiljeklausulen mot moderbolaget.