Sluta med hormoner: förklimakteriet blödningar
Allt flera vill undvika hormonella preventivmedel, men går det att undvika hormoner i klimakteriet?
Publicerad 16 maj Allt fler unga tjejer funderar på att sluta med hormonella preventivmedel. Särskilt på Tiktok. Där har samtalet öppnats upp och många berättar att de mår dåligt av sina preventivmedel. Samtidigt är de rädda för att sluta. Användandet av hormonella preventivmedel för att lindra besvär som akne, mensvärk och PMS är vanligt bland unga tjejer. Men på Tiktok växer diskussionen kring hormonernas påverkan på kroppen och allt fler funderar på att sluta. Samtidigt finns en stor oro över att besvären ska komma tillbaka eller förvärras. Helena Gustafsson, 21 år från Jönköping, slutade att använda p-piller för ett halvår sedan. På Tiktok har hon delat med sig av sin hormonfria resa och klippen har fått stor uppmärksamhet bland unga tjejer som funderar på att göra samma sak. Jag delar med mig av mina erfarenheter och kunskaper så att de kan må bättre, säger hon. Helena Gustafsson delar med sig av sin hormonfria resa på Tiktok. Foto: Privat Helena Gustafsson delar med sig av sin hormonfria resa på Tiktok.
Att avsluta en hormonbehandling
P-applikationer och kopparspiraler lyfts fram som välkomna alternativ för den som inte vill få i sig hormoner. På Tuomikoskis mottagning dyker det upp patienter som provat på exempelvis p-piller men haft dåliga upplevelser. Något äldre kvinnor som närmar sig klimakteriet lyfter också fram oro för bröstcancer som ett argument för att undvika hormonbehandling. Öppna bildvisare Pauliina Tuomikoski, specialist på obstetrik och gynekologi Bild: Elina Engberg Tuomikoski tycker resonemangen är fullt förståeliga och diskuterar sig fram till den bästa lösningen med varje patient. Många är fast beslutna om de inte vill använda sig av några som helst hormonella preparat. Hormoner hjälper snarare än stjälper I dag finns det effektiva preventivmedel som inte innehåller hormoner, till exempel kopparspiral och kondom, förutsatt att den används på rätt sätt. Att undvika hormoner i klimakteriet är inte lika enkelt. Klimakteriet inleds för de flesta kvinnor i årsåldern.
Klimakteriet ledvärk
Symptom och allmän hälsa avgör. Det lämnar många kvinnor rådvilla kring hur länge man törs och bör ta hormoner och om man ska byta behandlingsform eller dos. Gynekolog Natalia Cruz är en av Sveriges kunnigaste läkare vad gäller hormonell behandling för klimakteriesymptom. Hon arbetar kliniskt och är ordförande i Svensk förening för obstetrik och gynekologis arbetsgrupp för just hormonell behandling för kvinnor i klimakteriet. I avsnittet ger Natalia en bred — och djup — redogörelse för hormonbehandling. Hur skall man tänka vad gäller att överhuvudtaget välja hormonbehandling. Vilka risker finns med en sådan behandling och vilka risker finns med att inte välja en hormonbehandling. Det är inget man experimenterar med själv. Natalia beskriver det forskningsstöd som finns och som måste ligga som en grund. I mångas medvetande finns en risk för cancer sammankopplad med hormonbehandling. Natalia anser att den är ytterst liten och helt hanterbar och inte någon anledning att välja bort behandlingen.
Klimakteriet test
Läkemedelsverkets nya råd för behandling av klimakteriebesvär hoppa direkt till råden Omkring 25 procent av alla kvinnor i västvärlden kan gå igenom klimakteriet utan besvär. Resten, omkring 75 procent, får besvär som kan vara så kraftiga att livskvaliteten försämras — ibland rejält. Hormonbehandling kan lindra, eller rentav bota, besvären. Hormonbehandling minskar dessutom risken att drabbas av benskörhet och typ 2-diabetes. Om behandlingen påbörjas inom 10 år efter sista mensen och före 60 års ålder minskar även risken för hjärtinfarkt samt den totala dödligheten. I Sverige är det, trots detta, färre än 10 procent som använder hormonbehandling under någon period i samband med klimakteriet, enligt uppskattningar. Rädsla för hormoner Enligt en gammal studie skulle hälften av alla kvinnor tacka ja till hormonbehandling om de bara kunde garanteras att behandlingen är ofarlig, berättar Mats Hammar, professor emeritus i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, som i sin forskning har intresserat sig särskilt för klimakteriet och behandling av klimakteriebesvär.