Främjande och förebyggande arbete i förskolan: trygghetsteam skola
Främjande och förebyggande arbete i skolan
Så här kan du använda bloggen Främja och förebygga — se till att det inte bara är ord som skjuts från höften! I mitt förra inlägg resonerade jag om kollegialt lärande för och om undervisningen. FÖR undervisningen handlar om att lära sig vad som generellt anses viktigt medan OM undervisningen handlar om vad som är specifikt nödvändigt på den egna skolan. Hur ska detta gå till i praktiken då? Det är ju inte vattentäta skott mellan de båda ingångarna och det är inte heller vattentäta skott mellan förstelärares och specialpedagogers kompetens. Många förstelärare är skickliga på att undersöka effekten av undervisningen på elevers lärande och många specialpedagoger är skickliga på metoder och arbetssätt och har en stor arsenal att ösa ur. Mitt förra inlägg var alltså inte menat att skilja de båda kompetenserna åt utan snarare ett sätt att tydliggöra att rollerna kan utformas från två håll. När de båda ingångarna samverkar på många plan sker utveckling tänker jag.
Husmodellen skola
Främja, förebygga och åtgärda Vad är skillnaden? Målformulering är ett viktigt steg i arbetet, men hur ska målen nås? Detta arbete ska vara av främjande, förebyggande samt åtgärdande karaktär. Främjande Det innebär att vi ska förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet riktas mot alla och bedrivs hela tiden i vår verksamhet. Det ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet i barngruppen och vi arbetar utifrån vår läroplan med fokus på normer och värden Skolverket, Förebyggande arbete Det innebär att vi endast ska arbeta utifrån de områden som identifierats som verksamhetens riskfaktorer efter kartläggningar. Vi arbetar för att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Åtgärdande arbete Det innebär att vi ska agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl kända i verksamheten. Anställda och vårdnadshavare ska veta vad de ska göra när de får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Att utveckla det främjande, förebyggande och åtgärdande barnhälsoarbetet i förskolan
Sociala relationer och välmående hänger ihop Hälsofrämjande perspektiv i förskolan viktigt för hela livet Små barn upplever välmående i situationer där de känner gemenskap och kan skapa tilltro till sina kunskaper och förmågor. Ett hälsofrämjande arbete i förskolan behöver därför ha fokus på interaktion och skapa en positiv atmosfär för lärandet. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning Det finns mycket som tyder på att sådant som händer tidigt i livet också får betydelse senare i livet. Det är därför möjligt att tänka sig att insatser för att främja hälsa och undvika ohälsa eller behandla hälsoproblem i tidig ålder, kommer att reducera ohälsa senare i livet. Det är också tänkbart att detta kan komma att minska kostnaderna för ohälsa på nationell nivå. Detta sätt att resonera var utgångspunkten i en amerikansk studie från Guyer med kolleger identifierade fyra olika hälsoproblem som innebär stora bekymmer för det enskilda barnet, och som kan komma att bestå genom hela livet.
Främja och förebygga – se till att det inte bara är ord som skjuts från höften!
I fokus är hur vi kan utveckla vårt främjande och förebyggande, men också åtgärdande arbete i vardagen, och hur vi kan få syn på faktorer som kan öka likvärdigheten i barns hälsa, lärande och utveckling. Jag lyfter ett antal begrepp som jag tycker att all personal i förskolan ska vara bekanta med, och som är användbara i olika typer av samtal. Om man har en gemensam förståelse för dessa begrepp är det enklare att få syn på, samtala om, analysera, planera och följa upp arbetet. Och detta gäller verkligen en hel del saker i förskolan— Men, låt oss vända på frågan: Finns det saker som vissa barn behöver som andra barn inte behöver? Att utveckla barns förmågor i förskolan. Kapitel 15 — Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete — behovsmodellen som verktyg för analys Ett exempel på ett begreppspar som går som en röd tråd genom boken är frisk- och riskfaktorer. När vi börjar tänka kring vilka frisk- och riskfaktorer för barns hälsa, lärande och utveckling som kan finnas hos just våra barn, förändras diskussionen.