Fakta om ekorre: ekorre bebis
Ekorre på tomten
Ekorren är mest i sitt bo på dagen, men på morgonen och kvällen kan du få se den eller höra dess olika läten. Ekorren är en rödbrun liten gnagare. På vintertiden blir pälsen något gråare. Undersidan på ekorren är gräddvit och ser väldigt mjuk ut. Den stora yviga svansen på ekorrar har flera olika syften. Den hjälper ekorren att hålla balansen när den hoppar mellan grenar och hjälper till att hålla ekorren varm när den sover. Smidigt att ha inbyggt täcke med sig överallt! Det finns över 40 arter av ekorre i världen. Den ekorre som lever i Sverige har det vetenskapliga namnet Sciurus vulgaris. Sciurus är släktnamnet och betyder "han som skuggar sig med svansen". Artnamnet vulgaris betyder vanlig. Ekorrarna som bor i Sverige lever inte i flock. Hanen och honan träffas en hel del när det är dags att para sig, men när de gjort det så klarar sig honan själv med ungarna. Ekorrar får oftast fyra ungar per kull men kan få upp till åtta stycken.
Fakta om ekorre:
Ekorren – ett matvrak som behöver skogen
Så börjar Alice Tegnér sin omtyckta barnvisa, som säkert fått många av oss att hysa en speciell förkärlek för denna livliga trädklättrare med röda örontofsar och stor yvig svans. Ekorren Sciurus vulgaris som finns i Sverige kallas europeisk ekorre eller röd ekorre och finns i landets alla skogar, men är mest vanlig i barrskogar. Den blir 20—25 centimeter lång och har en yvig svans som är 15—20 centimeter lång. På sommaren är pälsen rödbrun med gräddvit undersida och på vintern blir pälsen gråbrun. I Norrland blir den nästan grå. Vinterpälsen är tjockare och längre, och med mer markanta örontofsar. Balans med svansen Ekorren är aktiv dagtid och därför ett av de djur i skogen vi oftast ser. Det är ett livligt och smidigt djur som vigt svingar sig mellan grenarna i träden. Svansen hjälper till att hålla balansen och styra. Ekorren tillhör familjen gnagare och äter frön, framför allt från barrträd. Men också bokollon, hasselnötter, knoppar, rötter och svamp smakar bra.
Rädda Djuren-klubben
Ekorren kallas även för europeisk ekorre eller röd ekorre. Vi har här valt att enbart benämna arten som ekorre. Kännetecken Pälsen är rödbrun bortsett från under kroppen där den är vit. Variationer av pälsfärgen kan dock förekomma mot det mörkare och gråare håller. Ekorren fäller pälsen två gånger om året i samband med att den byter till vinter eller sommarpäls. Vinterpälsen är tjockare än sommarpälsen för att bättre stå emot kylan. Ekorren blir normalt mellan cm lång och har en svan cm lång svans. Det är ingen skillnad i storlek mellan hanen och honan. Ett tydligt kännetecken för ekorren är svansen som anses vara till hjälp att hålla balansen när den hoppar mellan träden. Dessutom fungerar svansen bra som täcke när ekorren vill värma sig. Ekorren är en utmärkt klädklättrare vilket klorna tyder på. Både fram och bakben är försedda med långa krökta klor för att få bra fäste i träden. Frambenen är aningen kortare än bakbenen. Dess ögon är stora och utstående vilket ger ekorren ett nyfiket utseende.
Fakta om ekorren för barn
Ekorre [2] Sciurus vulgaris , även känd som röd ekorre eller europeisk ekorre, är en trädlevande gnagare med yvig svans som förekommer i Palearktis. Utseende, läte och fältkännetecken [ redigera redigera wikitext ] Ekorre med vinterpäls i Düsseldorf. Ekorren är rödbrun på ovansidan men blir vintertid gråare i vissa nordliga områden helt grå, varvid pälsen kallas gråverk. Undersidan är gräddvit. Pälsen skiftas två gånger årligen. Vinterpälsen är tjockare och längre, och har också markanta örontofsar vilket andra ekorrarter saknar. Ekorren skiftar till vinterpäls mellan augusti och november. Pälsen hos unga är svartbrun eller rödbrun. Kroppslängden uppgår till 24—30 centimeter förutom svansen som är 17—20 centimeter. Vikten är mellan och gram. Hanen och honan är lika stora. Den har långa, vassa, krökta klor som hjälper den att klättra i träd. Ögonen är stora och utstående. Lätet är smattrande eller tjattrande, men även andra ljud förekommer.