Svenska måsfåglar: havsmås
Trut unge
Skräntärnan är en i Sverige mindre vanlig måsfågel, på bilden en adult med unge i augusti i Ystad. Måsfåglar Laridae är en familj som tillhör underordningen Lari inom ordningen vadarfåglar. Familjen förekommer över hela världen förutom på sydpolen. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, vid floder, sjöar, våtmarker men även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. Ett antal arter, som tretåig mås , beringmås och tärnmås lever pelagiskt utanför häckningstid. Arterna inom familjen har simhudsförsedda fötter och näbbar där övernäbben saknar vaxhud. Näsborrarna ligger vid eller framför näbbens mitt. Hos absoluta merparten är könen lika. I adult dräkt är merparten av arterna inom underfamiljerna Larinae och Sterninae oftast till största delen vita och gråa med inslag av svart. Sommardräkten skiljer sig ofta från vinterdräkten. Som ungfåglar är de grå- och brunspräckliga.
Måsar, trutar & tärnor / Gulls & Terns
Den rödnäbbade tärnan Sterna paradisaea Kännetecken: Kan förväxlas med fisktärnan. Huvudet är smäckrare, halsen kortare, benen kortare och den kluvna stjärten längre än hos fisktärnan. Vingarna är genomskinliga underifrån bara delvis hos fisktärnan och i vingspetsen kan en smal mörk bakkant skönjas. Flykten är flytande och lättare än hos fisktärnan. Stjärten verkar i flykten spetsigare jämfört med fisktärnans kortare och bredare stjärt. Övrigt: Fridlyst. Fisktärna Sterna hirundo Kännetecken: Mindre än skrattmåsen. Vingarna spetsigare och fågeln smäckrare än skrattmåsen. Fågeln grå på ovansidan, vit på undersidan, hjässan svart. Näbben mörkt orangeröd med svart spets hos den rödnäbbade tärnan är den blodröd och sällan svart i spetsen. Huvudet är kraftigare, halsen längre, benen längre och den kluvna stjärten kortare än hos den rödnäbbade tärnan. De yttre vingpennorna är nästan alltid mörkare än de inre, både ovan och undertill. Häckar allmänt i hela landet, förutom i nordligaste Lappland.
Stor fiskmås namn
Släkten se text Skrattmås. På denna bild syns tydligt hur de svarta handpennornas spetsar sticker ut längre än den vita stjärten. Måsar och trutar vetenskapligt namn : Larinae är en underfamilj som tillhör familjen måsfåglar Laridae inom ordningen vadarfåglar. Underfamiljen förekommer över hela världen, utom på Antarktis. De lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land, vid floder, sjöar, våtmarker men även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan, inne i städer och på soptippar. Tretåig mås , beringmås och tärnmås lever pelagiskt utanför häckningstid. Systematik [ redigera redigera wikitext ] Generellt kan man säga att de mindre arterna kallas måsar och de större trutar. Tidigare placerades merparten av trutar och måsar i släktet Larus , men efter genetiska studier [1] [2] som visade att Larus inte var monofyletiskt förs ett antal arter till flera mindre släkten [3]. Till exempel placeras dvärgmås numera i Hydrocoloeus och skrattmås i Chroicocephalus.
Svenska måsfåglar:
Larus canus - vilket betyder, grå mås. Typiska kännetecken: 42 cm. Grå och vit, med svartvit teckning på vingspetsarna. Svarta ögon, klen gröngul näbb och gröngula ben. Förväxlingsrisk: Gråtrut: Gråtruten är större och har kraftigare näbb som är gul med en orange fläck på. Skrattmås: Skrattmåsen har under vintern vitt huvud med mörk fläck ovanför ögat och bakom örat. Vuxna skrattmåsar har alltid röda ben och under vintern röd näbb med svart spets. Finnes: Fiskmåsen har en vidsträckt utbredning över hela Sverige och förekommer såväl vid kusterna som inne i landet. Äter: Lite av varje. Insekter, maskar, kräftdjur, död fisk, bär, säd och allehanda avfall. Häckar: Häckar ofta på klipphyllor och avsatser eller i någon klippskreva, men även på marken nära något vatten. Ibland övertar de gamla kråkbon och andra gånger kan de bygga i någon skorsten. Namnet nämns första gången men är säkert äldre. Namnet syftar rimligen på artens föda. Fiskmåsen har även kallats homåka och glimås.