Regression psykologi exempel: regression hos vuxna
Vad är regression psykologi
Försvarsmekanismer Teorin kring försvarsmekanismerna Den här teorin bygger på att jaget hela tiden strävar efter att vara anpassat till verklighetens krav och att fungera som en balanserade faktor mellan detet och överjagets önskemål och krav. När kraven från oss själva eller andra blir för stora, upplever jaget ångest och vi befinner oss i psykisk obalans, vi mår dåligt helt enkelt. Därför måste vi, omedvetet, försvara vårt jag från att känna ångest. Det gör vi med hjälp av försvarsmekanismer, som då blir en hjälp att förvränga verkligheten en smula. Vi använder oss alltså av försvar för att: Bevara den psykiska balansen mellan detet och överjaget samt omgivningens krav. Bevara självkänslan Hålla ångesten i schack Försvarsmekanismerna är bra då de hjälper oss att klara av problem som uppstår när livet drabbar oss. Men de kan även motverka och skada vår psykiska hälsa om vi använder dem till överdrift. Här följer några av de mest frekventa använda försvaren: Bortträngning — tränger undan tankar, känslor och minnen som man inte orkar med t.
Försvarsmekanismer psykologi
Jaget strävar ständigt efter att anpassa sig efter verkligheten för att vara så funktionell för individen som möjligt men ibland händer det att kraven från oss själva eller omvärlden blir för stora eller motstridiga och då känner jaget ångest. Eftersom ångest får oss att må dåligt så använder vi oss omedvetet av metoder som skyddar jaget från känslan, dessa metoder kallas för försvarsmekanismer. Nedan följer en beskrivning av några vanliga försvarsmekanismer. Bortträngning Saker som händer oss, våra egna tankar och önskningar kan ibland uppfattas av jaget som icke hanterbara eller opassande vilket orsakar ångestkänslor. Dessa saker kan då förpassas till det omedvetna där vårat medvetna jag inte kommer åt det. Grundtanken är om vi inte känner till det så kan det inte heller skada oss. Bortträngning är en metod som även ingår i flera andra försvarsmekanismer. Förnekande Ibland händer saker som vi inte har kapacitet nog att hantera just nu eller som är alltför obehagliga.
Vad är en regressionsanalys och hur gör man?
Individen kan förneka farorna från yttervärlden när de blir alltför påfrestande. Förnekande skiljer sig från bortträngning där personen tillfälligt lyckas "glömma" faran eller minnet. Vid förnekande tränger man inte bort impulser, men blundar för informationen. Det hela kan liknas med ett "strutsbeteende". Ett barn nekar till att det snattat eller varit elakt mot ett syskon. Ett par bråkar med varandra utan att nå en lösning, varpå den ena parten förnekar hela konflikten. Bortträngning Huvudartikel: Bortträngning Bortträngning, som inte är detsamma som förnekande, är en av de vanligaste försvarsmekanismerna och kan ta sig uttryck i självbedrägeri. Individen försöker tränga bort obehag från medvetandet genom minnesbortträngning. Resultatet kan bli att ångesten finns kvar medan individen inte längre vet varför hen känner ångest. Bortträngning kallas ibland inkapsling. En årig kvinna får ångest när hon ser korsordet i lördagstidningen; samtidigt har hon trängt bort sin stora rädsla för åldersdemens ur medvetandet.
Öka din självkänsla genom att förstå varför vi ibland blir små – regression (1 minuts läsning)
Termen regression har olika betydelse i fysiologi, psykologi och statistik och något olika betydelse inom olika grenar och riktningar av psykologin. Många av de beteenden som fungerar reflexmässigt i spädbarnsåldern, till exempel sug- och gripreflexerna, försvinner inte ur vår beteenderepertoar. Vad som händer i och med mognaden under barndomsutvecklingen är att andra beteenden träder in i stället och hämmar eller kontrollerar de tidigaste reflexbeteendena. I samband med demenssjukdom, till exempel Alzheimers sjukdom, kan det ske sådana förändringar i hjärnvävnaderna att kontrollfunktionerna sviktar och spädbarnsreflexerna åter träder i funktion. Det uppstår en regression som gör att den vuxne bokstavligt talat blir "barn på nytt". Beteenden som är karakteristiska för ett tidigare utvecklingsstadium än det som individen befinner sig på brukar kallas regressiva. Sådana återfall är speciellt vanliga vid trötthet och i påfrestande situationer.