lagrear.pages.dev



Genetik växter: genmodifiering människor


  • genetik växter
  • Genteknik fördelar

    Den behöriga myndigheten skriver antingen en negativ eller en positiv bedömningsrapport. Negativ bedömningsrapport Om den behöriga myndigheten föreslår att produkten inte ska få släppas ut på marknaden så kan den sökande dra tillbaka sin ansökan. Positiv bedömningsrapport Om den behöriga myndigheten föreslår att produkten ska få släppas ut på marknaden så har alla EU-länder möjlighet att lämna synpunkter på ansökan eller invända mot att den beviljas. Länderna har 60 dagar på sig. Om inget land invänder skriver den behöriga myndigheten ett beslut om att produkten får släppas ut på marknaden. Om något land däremot skulle invända mot att ansökan beviljas får EU-länderna 45 dagar på sig att nå en överenskommelse. Den som söker kan då lämna in ytterligare information. Om en överenskommelse nås skriver den behöriga myndigheten ett beslut om att produkten får släppas ut på marknaden. Om en överenskommelse inte kan nås sker en omröstning bland EU-länderna.

    Genmodifiering av växter - hur gör man?

    Frågor och svar Påverkas den biologiska mångfalden av genetiskt modifierade växter? Det är låg sannolikhet för att en genetiskt modifierad växt skulle påverka den biologiska mångfalden på ett negativt sätt. Växter som kan påverka den biologiska mångfalden negativt får inte odlas En växts eventuella effekt på den biologiska mångfalden beror på flera faktorer: vilken art det handlar om, vilken egenskap växten har fått, hur den omgivande miljön ser ut och hur växten ska användas. För att en genetiskt modifierad växt ska kunna påverka den biologiska mångfalden negativt krävs det att något av följande händer: Växten blir invasiv. Det innebär att den eller dess avkomma sprider sig från de odlade fälten och konkurrerar ut andra växter, efter att ha korsats med en vild släkting. Växten sprider sig eller sina gener och är samtidigt mer skadlig för andra organismer till exempel insekter än omodifierade växter. Växten är mer skadlig för andra organismer än omodifierade växter och odlas på stora arealer.

    Kommersiell användning av GMO

    Hem Nyheter Ny skrift om genmodifierade växter och växtförädling Rapport eller publikation Publicerad: Ny skrift om genmodifierade växter och växtförädling Vetenskapsakademiens skriftserie Vetenskapen säger kommer nu med ett nytt nummer. Den här gången handlar det om genmodifierade växter, en mycket hett omdebatterad fråga under lång tid. Hur går det till när man förädlar växter och hur kan man använda sig av olika former av växtförädling med hjälp av genteknik för att lösa framtidens problem? Det är några av de frågor som författarna till skriften Vetenskapen säger — om genmodifierade växter försöker besvara. Skriften är framtagen av en expertgrupp bestående av ett antal ledamöter vid Vetenskapsakademien och några externa experter inom området. En av skribenterna, Torbjörn Fagerström, professor emeritus vid Lunds universitet, poängterar att vi står inför stora utmaningar framöver. Det innebär att vi måste öka produktiviteten på befintlig jordbruksmark samtidigt som jordbruket måste vara hållbart.

    Genetik växter:

  • Kommersiell användning av GMO
  • transgen bakterie metod
  • Genmodifiering av växter - hur gör man?
  • genteknik fördelar
  • genmodifiering människor
  • Exempel på genteknik


  • Transgen bakterie metod

    Översiktlig beskrivning av hur genmodifiering går till På Gentekniknämndens sida beskrivs utförligt hur momenten nedan går till. Den önskade genen tas fram DNA från en växt som innehåller den önskade genen tas fram och renas. Se hur det går till med DNA från kindceller i en interaktiv övning. Genen klipps ut Genen klipps ut från växt-DNA-molekylen med restriktionsenzym. Hur restriktionsenzym fungerar visas i detta videoklipp. Växtgener sätts in i bakterier Plasmider fungerar som hjälpmedel för att flytta in gener i bakterier. En plasmid är en liten ringformad DNA-molekyl. Plasmiderna öppnas med samma restriktionsenzym som använts för att klippa ut genen från växt-DNA violett färg. Både växt-DNA och plasmiderna har nu enkelsträngade ändar på molekylerna som är komplementära och därför passar ihop. Plasmiden och växtgenen fogas samman med enzymet ligas till en ring. Processen där plasmiderna binder till växtgenen fungerar inte alltid, vissa plasmider kommer inte att innehålla växtgenen.